Nu slår Haverikommissionen fast orsaken till haveriet som kostade LKAB 100 miljoner om dagen.
Sprickbildning i hjulfläns orsakade urspårning på Malmbanan
Den stora urspårningen på Malmbanan i december 2023 orsakades av en spricka i flänsen på ett tåghjul. Det framgår av Haverikommissionens slutrapport, som publicerades under juni månad och som bekräftar LKAB:s egen analys av händelsen. Trots avancerade detektorsystem längs järnvägen kunde skadan inte upptäckas i förväg.
Rapporten slår fast att ”sprickbildning i flänsen på ett hjul var grundorsaken till haveriet”, vilket ledde till att elva malmvagnar spårade ur och 15 kilometer järnväg förstördes. Hjulet slog sönder både räls och betongslipers, vilket stoppade tågtrafiken i 65 dagar och resulterade i förlorade intäkter för LKAB på omkring 100 miljoner kronor per dag.
”Haverikommissionens slutsatser stämmer väl överens med vår egen analys av vad som skett, och det är bra att vi nu en gång för alla kan slå fast vad som föranledde urspårningen. Den här typen av skada är mycket ovanlig och detektorsystemen längs banan fångade heller inte upp den,”
säger Linda Bjurholt, logistikchef på LKAB, i pressmeddelandet.
Utredningen har bedrivits i nära samarbete med Trafikverket, LKAB samt leverantörer av reservdelar och underhållstjänster. Trots grundlig genomgång hittades inga tillverkningsfel eller underhållsbrister. Hjulet uppfyllde alla tekniska krav och standarder.
Ingen säkerhetsrekommendation – men fortsatt sårbarhet
Enligt Haverikommissionen kunde varken operativa rutiner, hjulskadedetektorer eller analys av tillgänglig data förutse eller förhindra olyckan. Kommissionen väljer därför att inte rikta några särskilda säkerhetsrekommendationer i sin rapport.
”Men detta sätter också ljuset på Malmbanans sårbarhet och att konsekvenserna av en störning kan bli mycket stora, oavsett vad orsaken till störningen är,”
fortsätter Bjurholt i LKAB:s pressrelease.
”Vi lever med en enkelspårig järnväg i ett arktiskt klimat, där väder och vind kan komplicera och försvåra reparationer. Kapacitetsbristen är en sårbarhet för Sverige som måste byggas bort.”
Utredningen omfattade spårning av enskilda reservdelar samt tillhörande underhållsdata, vilket underlättade kommissionens arbete. LKAB betonar vikten av fortsatt samverkan med Trafikverket, norska Bane NOR och forskningsinstitutioner som Chalmers för att minska framtida risker.
