Lärartätheten har ökat i Kiruna

Det har gått allt färre elever på varje lärare i Kiruna kommun de senaste två decennierna, och den trenden fortsatte förra läsåret, visar den senaste personalstatistiken från Skolverket.

Det har gått allt färre elever på varje lärare i Kiruna kommun de senaste två decennierna,
och den trenden fortsatte förra läsåret, visar den senaste personalstatistiken från Skolverket.

I Kirunas 16 grundskolor går det i snitt 8,6 elever per lärare. Det kan jämföras med 12,0 elever per lärare i riket som helhet, och innebär alltså en totalt sett högre lärartäthet.

Jämfört med för ett par decennier sedan har lärartätheten i Kiruna kommun ökat,
från i snitt 10,4 elever per lärare åren runt millennieskiftet (baserat på medelvärdet för fem år).

I landet som helhet har lärartätheten varit i stort sett oförändrad flera år i rad.

Lärartätheten är generellt lägre i enskilda skolor än i kommunala – sett till riket som helhet –
och medan motsvarande skillnad i lärarbehörighet minskat något de senaste åren,
har klyftan när det gäller lärartäthet bara ökat.

I Kiruna kommun finns två grundskolor med enskild huvudman: Vita vidderna och Vargen, där det går 11,5 respektive 13,6
elever på varje lärare.

Skolorna med allra högst lärartäthet är ofta resursskolor eller skolor med resursklasser,
varför skolor inte alltid är direkt jämförbara med varandra.
På samma sätt kan en enskild resursskola påverka en liten kommuns totalsiffra.

Den allra högsta lärartätheten bland landets kommuner har Dorotea
med 7,2 elever per lärare. Kommunen med högst lärartäthet i Norrbottens län är
Jokkmokk med 7,4 elever per lärare. Generellt brukar lärartätheten vara högst i glesbygdskommuner med små byskolor, och lägst i storstadsområdena.