Mörker, kyla och ensamhet – strax inleds vinterhalvåret som markerar den tid på året då flest av oss dör. Det stämmer även i Kiruna. Årets dödligaste vecka inträffar under vecka 6 och 49.
Mörker, kyla och ensamhet – snart startar vinterhalvåret, den tid på året då flest människor dör. Det gäller även i Kiruna. Under de senaste 25 åren har årets dödligaste veckor varit vecka 6 och 49.
Allhelgonahelgen</strong närmar sig. Det är en högtid för att minnas de som gått bort under året – men det markerar också starten på perioden då flest människor dör i Sverige.
Mellan november och april dör 12 procent fler jämfört med sommarhalvåret, enligt statistik från de senaste 25 åren.
Så ser det ut även i Kiruna. De senaste 25 åren har totalt 3 125 personer avlidit i kommunen under vinterhalvåret, jämfört med 2 768 under sommarhalvåret – alltså 13 procent fler under vintern.
I hela landet inträffar flest dödsfall kring årsskiftet, men i Kiruna är det vecka 6 och 49 som är mest dödliga.
Under dessa veckor har i genomsnitt 142 personer dött vardera, vilket är 25 procent fler än under andra veckor.
Under en vanlig vecka dör ungefär fem personer i Kiruna. Den mest dödliga veckan var vecka 9 år 2025 (24 februari–2 mars) då hela 15 personer gick bort under samma vecka.
I Norrbottens län avlider cirka 54 personer varje vecka. 9 procent fler dör under vinterperioden än under sommaren.
Den mest dödliga veckan i länet är vecka 52 med totalt 1 640 dödsfall under de senaste 25 åren, vilket motsvarar i genomsnitt 66 personer per år.
Därför dör vi när vi dör
Att flest personer avlider under vintern är kanske inte så förvånande.
Kalla temperaturer gör oss mer mottagliga för infektioner som influensa och förkylningar, vilka kan vara farliga för äldre och personer med hälsoproblem.
– Det vi ser tydligt är att det hänger ihop med influensasäsongen, och att andra virus sprids lättare när det är kallt, säger Filip Dabergott, demograf vid Statistiska centralbyrån (SCB).
Variationerna i dödstal mellan åren påverkas starkt av hur mild eller svår influensasäsongen varit.
Ofta gäller detta de som är allra skörast eller mest utsatta.
– Till exempel var influensasäsongen 2019 ovanligt mild. Det påverkade hur många som dog under covid-pandemin, säger han.
I genomsnitt dör omkring 90 000 personer per år i Sverige.
Under pandemin 2020 var siffran högre: drygt 98 000 dödsfall.
Den mest dödliga veckan under pandemin var vecka 15 (6–12 april) med 2 569 döda – den högsta siffran under de senaste 25 åren.
Totalt drabbade pandemin Sverige hårt. Sju av de tio dödligaste veckorna sedan år 2000 inträffade under åren 2020–2022.
Veckorna 14, 15 och 16 år 2020 är de tre dödligaste veckorna i modern tid.
Även den varma sommaren 2018 påverkade dödligheten. Flera kommuner hade höga dödstal under de hetaste veckorna.
Folkhälsomyndigheten uppskattar att omkring 700 personer dog till följd av värmen.
Det är dock tydligt att dödligheten minskar över tid i Sverige.
– Det beror på forskning och förbättrad sjukvård. Vi kan behandla och bota fler sjukdomar än tidigare.
Ett exempel är framsteg inom hjärt-kärlsjukdomar under 1980-talet, vilket ökade medellivslängden snabbt, säger Filip Dabergott.
