Lägre priser än förra månaden – men dyrare än för ett år sedan, lägre konsumtion än vanligt och större export än import hela tiden. Här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden.
Lägre priser än förra månaden – men dyrare än för ett år sedan, lägre konsumtion än vanligt och större export än import hela tiden. Här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden.
Den offentliga debatten om elmarknaden är ofta polariserad och infekterad. Därför sammanställer vi varje månad en rapport som kortfattat och tydligt visar vad du behöver veta om de senaste pris-, konsumtions- och produktionsförändringarna på elmarknaden.
1. Elpriserna sjönk i Kiruna i september
Spotpriset, alltså det pris som elbolagen betalar för elen, minskade i elområde 1 där Kiruna hör hemma. Månadspriset i september var 17 öre per kilowattimme, vilket är 7 öre lägre än i augusti. Det högsta priset i detta elområde var i december 2022 när priset låg på 206 öre per kilowattimme. För ett år sedan, i september 2024, låg priset på 10 öre per kilowattimme.
Sverige är indelat i fyra elhandelsområden sedan 2011. Norra Sverige producerar generellt mer el än man förbrukar, medan södra Sverige har en högre förbrukning än produktion. Mellan dessa områden finns det begränsningar i elöverföringen, vilket påverkar priset. Sedan 2020 har skillnaden i elpriser mellan områdena ökat markant.
2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än normalt i september
I september förbrukades cirka 9 300 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär 3 procent mindre än genomsnittet för den månaden. Jämfört med september förra året var förbrukningen nästan samma. Elförbrukningen påverkas mycket av hur varmt det är i landet.
3. Produktionen: Vindkraft stod för en fjärdedel
Preliminära siffror visar att i september kom cirka 46 % av elproduktionen från vattenkraft, 25 % från kärnkraft och ungefär 24 % från vindkraft.
Under kategorin ”annat” finns solkraft och kraftvärme. Vi har ännu inte detaljerad statistik för dessa för den senaste månaden, men enligt SCB (Statistiska centralbyrån) stod solkraft för omkring 2.7 % av den totala elproduktionen under de senaste tolv månaderna för anläggningar anslutna till elnätet.
Kraftvärme är till största delen baserad på förnybara bränslen. Andelen energi från icke-förnybara bränslen – som kol, fossilgas och olja – var låg, endast 0.9 % av totalproduktionen under samma period.
Omkring 99 % av Sveriges elproduktion är fossilfri, och 71 % är förnybar energi (exklusive kärnkraften från förnybar statistiken).
Vindkraftens produktion är beroende av vind och därmed svårplanerad. Sverige använder vattenkraft för att jämna ut variationerna, eftersom vattenkraft snabbt kan justeras efter behov. Diagrammen visar att vattenkraftproduktionen varierar medan kärnkraften är stabil.
Under september var kärnkraftverken Oskarshamn 3 och Forsmark 1 avställda för reparationer och revision. Vindkraften producerade cirka 2 600 gigawattimmar, ungefär lika mycket som samma månad förra året. Det är den lägsta vindkraftsproduktionen under en septembermånad sedan 2022.
Men över de senaste 12 månaderna har vindkraftsproduktionen ökat 18 % jämfört med året innan, och jämfört med för fem år sedan har den ökat med nästan 70 % i snitt.
