Analys pekar på miljardkostnader och möjliga sanktioner

Om Sverige inte når EU:s klimatåtaganden till 2030 kan det bli dyrt – både genom förlorade intäkter, kostnader för utsläppsminskningar och eventuella EU-sanktioner. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

ESR-sektorn som lyfts i analysen omfattar huvudsakligen transport och uppvärmning – områden som berör hela landet, även kommuner som Kiruna.

Regeringens bedömning: underskott på 11,0 miljoner ton

Enligt IVL:s sammanställning av regeringens egen bedömning väntas Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket ger möjlighet att täcka en del av detta genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via så kallad ETS-flex, upp till 5,2 miljoner ton.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

ETS-flex kan innebära 5–8 miljarder i förlorad intäkt

IVL bedömer att om Sverige använder maximalt utrymme i ETS-flex innebär det en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Kostnaden uppskattas till cirka 5–8 miljarder kronor.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Efter ETS-flex återstår ett gap på 5,8 miljoner ton

När ETS-flex räknats av uppges ett återstående utsläppsgap på 5,8 miljoner ton. Enligt pressmeddelandet och rapporten finns i praktiken tre huvudvägar:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (AEAs): IVL pekar på att många medlemsstater har underskott, vilket gör möjligheterna och priset osäkert.
• Minska utsläppen genom åtgärder: Kostnaden för konkreta utsläppsminskningar uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver ETS-flex). Rapporten anger att den totala kostnaden inklusive ETS-flex kan motsvara 16–30 miljarder kronor.
• Missa åtagandena: Enligt regelverket skrivs kvarvarande gap upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtagandet missas igen sker ytterligare en uppräkning, vilket beskrivs som en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga EU-sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna ovan kan ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL:s forskare Per Strömberg lyfter att sanktioner, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Analysen presenteras i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254), framtagen av IVL på uppdrag av WWF.