Samisk kultur i Kiruna: vardag, stolthet och vägen framåt

Samisk kultur i Kiruna är levande – från sameskolan till renflytt och gatunamn. En bärande del av vår identitet och framtid.
Att bo i Kiruna är att leva i ett samhälle där Sápmi och stadens moderna puls möts varje dag. Samisk kultur är inte en avlägsen sevärdhet här – den finns i språket på förskolan, i renhjordarna som rör sig över vidderna, i duodji‑föremålen i butiken och i jojken som kan höras i lokala arrangemang. För oss kirunabor handlar frågan om kulturrespekt också om vardagsval: hur vi bygger, vilka gator vi namnger och hur vi planerar marken som renskötare, barn och äldre alla behöver.
Kirunas mark har länge varit en del av Torne lappmark och Sápmi. Innan staden växte fram kring gruvan var området ett levande samiskt kulturlandskap med samebyar som Laevas, Gabna, Talma, Saarivuoma och Lainiovuoma. Renskötseln, jakt, fiske och nomadiska flyttmönster har format hur människor lever här, och många av våra ortnamn, berättelser och årscykler hänger samman med renens rörelser.
Den här artikeln har producerats med stöd av tekniska system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.


